Oj.
Jag är otroligt rädd för tjuvar. En gång för några år sedan, på sommarlovet, hade vi inbrott i våran bil. De slog sönder rutan och tog stereon. Men sen drömde jag mardrömmar om det varje natt i en vecka typ och sen lite då och då. När skolan började igen, tvingade jag mormor att vara hemma hos oss hela första dagen och vakta huset. Jag trodde hela tiden att de skulle komma tillbaka.
Sen tänkte jag alltid tanken att ytterdörren skulle vara öppen när jag kom hem och att jag skulle smyga i buskarna  och ringa polisen. Jag trodde även att om jag tänkte på hur dörren skulle stå öppen och att huset skulle vara skitstökigt, med några grejer borta, under dagen så skulle det inte hända. Fast hade jag inte tänkt på det så skulle det hända... fett töntigt egentligen att tänka så, men det var det som snurrade i mitt huvud när jag gick i sexan...

Sen är jag nog rädd för den riktiga ensamheten och för framtiden. Och höjder. Som fan!


Det här är nog en av mina rädslor också.